Jag har inte suttit mig ner för att skriva på lång tid nu. Barnboken ligger orörd och mitt försök till en blogg har inte heller skrivits i på jätte länge. Om jag funderar på vad det här kan tänkas bero på kan jag börja med att utesluta det jag redan vet inte är probemet.

*Tidsbrist. Jag har tid så det räcker till och blir över. Jag orkar inte riktigt göra något vettigt av den bara.

Nu står min hjärna still och jag måste låta mig själv skriva om någonting annat annars slutar det här inlägget här och nu.

Varje dag slår jag på tv:n och varje dag får jag se hur äcklig världen vi lever i är. Det räcker faktiskt för att jag ska ramla ihop till en pöl och stirra in i väggen resten av dagen. Vad är det för mening att göra någonting så länge det inte gynnar mig själv eller andra. Sätter jag ribban för högt? Är det verkligen konstigt att hellre hoppa över livet än att spendera det med att arbeta och betala räkningar och se på medan vi tillsammans förstör oss själva och världen. Jag tror att jag inte orkar skriva för att jag inte ser någon mening med någonting just nu. Det är så idag. eller Just den här timmen. Men en timme blir flera timmar blir dagar blir veckor och så måste man dessutom ha något att se tillbaka på när man är gammal. Jag ska hinna med att resa, se och uppleva. Bli kär och bli galen och lätta mitt samvete. Vad är dem man kommer ihåg när man är gammal? Jag vägrar arbeta hela mitt liv bara för att det förväntas av mig. Jag vill komma undan.

För några år sedan hade jag drömmar om vad jag ville bli. Vad jag ville plugga och vad jag ville göra efter jag pluggat. jag förstod att jag måste ha ett skit jobb jag inte trivs med såsmåningom för att det är så det går till. jag stod ut med tanken att jag troligen kommer att bli som min mor och min far och alla andra jag känner, att jag inte riktigt kommer få det att gå runt. Att jag alltid kommer få bråka om pengar och vända på femöringar och tvinga mig till jobbet och gråta i tvättstugan när jag äntligen fått tvätttid. Jag har fått en uppenbarelse. Jag vill inte leva på rad och då tänkter jag inte göra det heller. Skit snack Anne-Louise. Troligen ja. men så länge jag muntras upp av att tänka att jag inte är förlorad tänker jag fortsätta med det.

 

PAPPA

27 april 2008 19:41

Heja Anne-Louise
Det man skall komma ihåg när man blir gammal? Är just det, man vet inte föränn man blir gammal. Och jag har inte blivit så gammal så jag vet. Men när den tiden har kommit så har man väl blivit så gammal så att man inte kommer ihåg. Men å andra sidan, när man har blivit ännu äldre, så är det det enda man kommer ihåg. Dvs hur det var innan man blev så gammal. P&K /PAPPA

http://mcbobbe.bloggagratis.se

 

Svante

30 april 2008 12:04

Du är knappast ensam om att känna så.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

på måndagarna går jag till skolan och börjar 10.15, sedan har jag en lektion följt av tre och en halv timme ingenting. jag hatar de här tre och en halv timmarna. tiden går så sakta och jag är dålig på tidsfördriv, iallafall i skolan. jag såg en fågel...

Idag gick jag upp tidigt och gjorde mig redo för resan söderut. Efter bussen från byn in till skellefteå så ställer jag mig och väntar på linje 100. Det samlas fler och fler och jag börjar misstänka att bussen kommer bli ordentligt passagerarfylld, t...

På mammas begäran gör jag nu ett försök till att börja blogga igen. För er som inte hängt med är Burträsk "hem" i åtminstonde ett år frammåt. Det är vitt ute och pendlar mellan ögonfrans-blir-till-is-kallt och rätt behaglig kyla. Idag är den okej. Ka...

Det har gått lång tid sedan jag skrev och jag har hunnit fundera på en hel del. Jag kommer dock bara ihåg två.   1. Varför görs det så mycket dålig film i Sverige? Jag anser att det är väldigt många svenska filmer som är ren skit. Jag menar, så dålig...

idag var hela mitt ansikte rödfläckigt av något jag inte vet vad det är och vårdcentralen struntar i att människor är sjuka efter klockan 12.00 och Alfons tigger antingen mat eller så ligger han i korgen och sover eller skäller på saker som ingen ann...